Den stora dagen

Vaknade kl.06.00 med bruden i sängen jämte. Hade väl sovit sådär båda två men det va inte direkt läge att ligga kvar och slappa. Åkte iväg och hämtade frisören som även kom att medverka som tärna under dagen medans bruden hoppade in i duschen.
Väl hemma igen börjades det med håruppsättning. Det ordinerades speglar, lampor, hårfön innan allt var frid och fröjd. Hade en del kvar att syra med så datorn åkte på direkt och sen var arbetet i full gång igen. Styrde med sista planeringen fram till kl.08.00 innan det var dags för nästa taxi-uppdrag, hämta andra systern och till lika solisten i kyrkan. Passade på att handla färskt bröd till frukost på hemvägen och sen intogs en brakfrukost väl hemma. Bruden hade en riktigt rolig kommentar under frukosten som vi skrattade åt så tårarna nästan kom. Alla satt nämligen och pratade om alla förberedelser och allt styr innan dagen idag då hon kläcker ur sig: -Men va ska vi göra idag liksom, ingenting typ!
Det var nog roligare än vad det låter som.....

Efter frukost följde lillebror och storasystern till bruden med ut med de sista grejerna till festen så man slapp släpa på allt till kyrkan, båtturen osv. Blev riktigt ont om tid tillslut då några saker stod på handlarlista också. Allt tar alltid mer tid när man har bråttom. Hemma igen var både brud och tärna färdiga i hår och klädsel. Enda som fattades på bruden var klänningen. Brudgummen och bestman hade kommit och mamma hade serverat rosébubbel. Tre personer hjälpte bruden på med klänningen och då kom det äntligen fram. Hela morgonen hade bruden varit coollugn men när klänningen satt på plats visade sig BRIDEZILLA!!! (skönt ändå att hon kom fram för annars hade man blivit lite orolig) Klänningen satt dåligt, ingen fick ta kort och kommandorösten började användas. Bruden ville bara iväg till fotograferingen och det va NU!! Så upp med släp och in med brud i bilen, lättare sagt än gjort. Kronan slog i taket, klänningen spände på alla möjliga håll, bruden kundet inte böja sig i midjan pga stålanordning i livet. Det var mycket styr innan en någorlunda sittposition intogs. Krisen kom när en tappad hårnål plockades upp och det visade sig vara en av grenarna i kronan. Bruden blev helt förstörd, det syntes dock inget i kronan.... Men just då var det helt fel tillfälle för nåt att gå fel. Sällskapet lämnade alla fall fyrgatan för fotografering på gränsö.

Håret sattes upp på storasyster/solisten samt på toastmadamen av henne själv i högsta person. Ingen lätt uppgift då tiden var otroligt knapp. Resultatet blev dock godkänt.
Fixade lunch och fixade det sista med bestyren kring middagen innan föräldraparen ankom och en lättare lunch intogs. Bröllopsgänget kom precis innan avresa för första gänget skulle till att ske. Det var dock ett otroligt lugn gäng som kom tillbaka. Bridezilla hade transformerats tillbaka till brud igen.

Väl vid kyrkan kändes som läget var under kontroll. Gick igenom det sista med toastmastern och avnjöt sedan en helt underbar vigsel. När dörrarna öppnades och man fick se bruden i sällskap med sin far trodde man det var en saga. En sån vacker skönhet var länge sedan ögat skådade, som en söt liten docka. Kände redan här att löftet om en tårfri vigsel var bara att glömma.
Sångerna och vigsellöftena var värst. När Fields of gold spreds i kyrkan var det helt kört. Trodde inte tårarna skulle sluta överhuvudtaget, det bara kom mer och mer....

Ut tågade herr och fru vilket inte gjorde tårskörden mindre. Gästerna stod sedan beredda utanför med halva kinas årsproduktion av ris som brudparet fick över sig vid uttågandet från kyrkan..... Brudens hår blev nog några kilo tyngre där. Efter stort kramkalas och mycket kort vallades alla gästerna ner till hamnen för att åka båt över till festlokalen. Detta var mycket uppskattat av de som vågade trotsa vädret. (kom en liten skur när alla skulle gå från kyrkan så några tog nog bil istället för att chansa).

Väl ute på gränsö var det först fotografering av samtliga gäster till gästboken innan champagne intogs och brudskålen hölls. Middagen sen är lite dimmig, inte pga högt alkoholintag utan av nervositet. Allt flöt på hur bra som helst. Schemat höll, spexen gick som på rälls, telegrammen blev upplästa och mat med dryck var underbart. Talet som planerats gick även det bra men där är det verkligen tomt. Var så nervös och skakig och fick kämpa för att hålla tårarna borta. Märkligt hur ord från hjärtat som man tränat på så många gånger innan kan betyda så mycket mer när man säger som till den det berör....

Efter middagen var det bröllopsvals och tårta med kaffe och avec innan dansen kom igång och toastmadame äntligen kunde börja släppa loss. Festen var otroligt lyckad men den gick för fort. Hann dock med många drinkar, intressanta samtal, både stry- och vanlig dans och underbart mysiga tryckare. Festen varade till två vilket medförde att några av gästerna avslutade kvällen på lokala danshaket där ännu mer mysiga tryckare ägde rum. Måste säga att det var otroooligt länge sedan en sådan dans intogs. Måste nog börja göra det mer för det var såååå mysigt, fast det kanske beror på vem man dansar med och inte själva dansen......

Hade alla fall ett rum reserverat på hotellet så transporten hem tog bara några minuter att gå vilket gjorde att man var hemma ganska skapligt men det betyder inte att kvällen var slut där.
Du fick mig att känna något.......

Somnade tillslut tryggt

Kärleken är verkligen evig vare sig om den är tillfällig eller konstant, den finns överallt

Kram puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0