Nu börjar nog Göteborg smälta in. Kändes först bara jobbigt och omständigt, åka 60 mil på en dag för en liten intervju som kanske inte leder till någonting. Flytta till ny stad, ny lägenhet. Behöva hyra i andra hand, flytta varannan månad, köpa lägenhet? Känns Göteborg så rätt? Är inte Uppsala tryggare och bättre eller Stockholm där många nära och kära är?

Nu när allt har smält in lite mer känns Göteborg mer än rätt. En stad som har invånare som är trevliga, härliga och góa. Det finns några nära och kära där som blir underbart att ha intill sig igen. Har ju redan bott i Stockholm och Uppsala. Tror dom tankarna kommer för att det är den enklaste vägen. Man har redan ett liv där, vänner och känner till staden. Göteborg är helt nytt och spännande men också läskigt. Tänk att få en ny lägenhet, inreda nåt nytt, kanske köpa egen lägenhet! Vem vill inte ha lite spänning i livet efter ett år i avskildhet?

Nu ska man ju inte ta ut något i förskott men även om detta jobbet inte erbjuds så fortsätter sökandet om än mer intensivt. Kan inte bo kvar här nere i mörkret. För det första finns här inget socialt liv. Alla umgås i "sina gäng" eller med sambon. Ja, så är det faktist, alla i hela Vimmerby är ihop, förlovade, har barn eller är gifta. Det är heeeelt sjukt. Det är väl lite av ett bysyndrom., ingen står på egna ben utan är helt beroende av att ha andra omkring sig. 
Nej, det är verkligen dags att röra på sig, träffa nya människor!

Om det är någon som har ett jobb ledigt i en stad, vilken stad som helst där det finns liv, RING!

I want my old life back but not you....

Puss och Mys