Planering inför bröllopet...
Dagen som planerats sedan ett halvår tillbaka har nu passerat. Ska försöka ta allt med planering från början. Har ju inte kunnat skriva något om planer eftersom bruden och brudgummen tros läsa det som publiceras här vilket gör att allt nu kommer i efterhand.
En dag i januari kom förfrågan om att vara Toastmadame under just denna dag och svaret blev självklart ja. En stor ära att bara få frågan och självklart en stor glädje att få vara en så stor del av någon annans största dag i livet.
Började redan samma eftermiddag alla fall surfa in på diverse bröllopssidor på nätet för att få ett hum om vad som förväntas av en toastmadame. Efter typ tre timmars surfing och cirka 20 sidor utskrivna stod det klart att det här va inte en lätt uppgift. Under den kommande veckan lästes alla sidor igenom och lite lösa tankar och idér började ta form. Eftersom det var hur länge som helst kvar till själva bröllopet så kändes det inte så aktuellt att börja planera ordentligt utan pappren lades åt sidan i några månader. Rollen som toastmadame byttes här ett tag till en stöttande vän till den blivande bruden. Diskussioner kring klänningar, tårta, bordsplacering, sånger, inbjudningar mm mm togs vid allt eftersom.
Eftersom det inte bara var i rollen som toastmadam som skulle intas under kvällen utan även som brudens nära vän fanns ett tal att skriva. Någonstans runt april började planeringar kring detta. Ville inte hålla ett "traditionellt" tal utan ville ha något annorlunda men ändå något som är speciellt mellan hon och bruden. De kom som en blixt från klar himmel, MUSIK. Talet skulle ha en musikalisk inriktning då det är det bästa som både hon och bruden vet och sååååå många låtar kopplade till minnen som vi har.
Först gick planerna åt att helt skriva talet genom att plocka text rader från svenska låtar. Plockade fram över 50 låtar med svensk text och började gå igenom, strycka över, plocka ut, ringa in, dela in i fack/kategorier osv.
Eftersom det fortfarande var låååångt kvar till den stora dagen lades även talet på hyllan ett tag.
När sommaren började ta form började planerandet att ta form igen. Började nu bestämma vilka spex och lekar som kunde användas, började titta på andras tips på tidsscheman för middagen mm. Började förstå att detta tidsschema var väldigt viktigt, hade man ett bra och välplanerat schema kunde middagen inte bli annat än lyckad. Började då planera lite grovt hur middagen skulle kunnat se ut rent tidsmässigt. Det speciella med detta bröllop var att gästerna skulle transporteras till festlokalen med båt vilket betydde att det skulle ta ett tag innan alla gäster va på plats. Det här var det svårast att planera. Hur lång tid skulle man räkna med var svårt att uppskatta.
När spanien resan kom togs alla bröllopspapper och planer med, planerandet började nu på allvar. Det var nu tre och en halv vecka tills den stora dagen. Middagsschemat skrevs med nästan 5 minutersintervaller, talarlista sattes med de som förväntades tala samt de som anmält sig, skrev små, korta rim om de närmst sörjande talarna samt skrev det egna talet. Skippade nu idén att helt bygga upp talet på meningar från låttexter utan istället plocka en inledande mening på varje stycke i talet som fick stå som rubrik för det som komma skulle. Talet inriktade sig både till brud och brudgumm men lite mer känslomässigt berörande för bruden kanske än för brudgummen. Fick dock lämna lite luckor i talet då information behövdes från gamla dagböcker.
Vid hemkomst från Spanien onsdagnatt 15/8 ringde bruden som satt ute på yttertrappan hos svärföräldrarna och saknade sin brudgum som var ute på partaj med grabbarna. Ankom till Västervik kring 00.30 och mötte då upp bruden och planeringarna började trots den sena timman. Fick se krona, örhängen, häften till middag och kyrka samt rispåsarna. Det jobb som det blivande brudparet lagt ner på de otroligt fina häftena och dess innehåll kan nog ingen annan förstå. Hoppas verkligen att alla som var närvarande i kyrkan och på festen sparar dessa häften i alla evighet för det är de värda.
Runt två tiden avslutades planeringen med att styra upp planerings-"schema" för kommande dagar och sen väntade sängen med öppna armar.
Torsdag morgon spenderades framför datorn. Skrev in tidsschemat för middag på laptoppen så att det blev läsbart. Tog sedan en vända på stadens gator och torg för att inhandla viktiga saker inför bröllopet. Allt ifrån papper till spexgrejer. Eftermiddagen var avsedd för brudparet. Åkte ut till festlokalen för att duka och fixa i ordning. Det var dock dukat och klart vid ankomst vilket sparade mycket tid som kunde läggas på annat som inte hunnits med. Hjälpte sedan bruden att få alla häften och namnskyltar på sin plats medan brudgummen med föräldrar åkte och hämtade all alkohol och div annat som behövdes till festen. Dukningen blev super bra och färgerna rött och grönt var perfekt till det träklädda stallet. Dock var stolarna knallblå kontorsstolar vilket kanske inte va optimalt men det gick inte att ändra på.
Resterande eftermiddagskävllen träffades brudgumm, brud och det tilltänkta toastmasterparet. Försökte då strukturera upp och samköra olika tider, information samt önskemål från brudparet som toastmasterparet skulle uppfylla. Det märktes ganska tydligt att toastmadamen hade tagit på sig bra mycket mer ansvar jämfört med toastmastern. Det fanns även stora olikheter mellan de båda toastmastrarna som just då kändes som en katastrof och att bröllopsmiddagen inte alls skulle bli någon rolig historia. Det va skönt att efter planeringen åka hem till eget bo och smälta de negativa intrycken som precis uppkommit och spy lite galla över mamma. Kunde ju inte visa den sidan för brud el brudgumm vilket dock var väldigt svårt. Kvällen och natten här blev mycket lång. Skrev dels helt klart talet men sen blev det mycket tid lagt kring de stödpapper som skrivits ut månader innan samt middagsschemat. Ingenting fick missas eller glömmas. Förstod ju nu att detta var det enda schemat som fanns, toastmastern hade inte planerat något som man kunde ha att jämföra med. Somnade nog kring halv fyra efter att hundra tankar hade snurrat runt i huvudet....
Fredag skulle allt som var kvar fixas. Drinkbiljetter, barmeny, instruktioner till barmästarinnorna, inhandla lunch som skulle serveras på lördagen till brudpar, tärna/bestman, föräldrarparen samt brudens syster och toastmadamen, gå igenom middagsschemat en sista gång och skriva ut detta och åka ut till festlokalens kök med serveringspersonal för att gå igenom det och se om det var en chans att det skulle kunna hålla. Väl ute sent på eftermiddagen var det full planering för en bröllopsmottagning samma kväll vilket gjorde att ingen hade direkt tid att ta en längre tid på schemat så nu var det bara att hålla tummarna. Hade hämtat brudklänningen innan detta och även mormor som skulle hjälpa till att stryka detta mästerverk. Har aldrig strukit en bröllopsklänning tidigare men mormor som först var lite skeptisk till den tilldelade uppgiften hade inge problem att efter ett tag stryka på klänningens rätsida utan något skydd mellan. Stod själv på en stol och höll klänningen upp i taket så att mormor kunde använda strykbordet, var hur nervös som helst under tiden men mormor lugnade och hade koll på läget.
En sjukt snabb dusch innan det var dags att möta upp toastmaster på hotellet för en sista planering samt inta en lättare förtäring med några tidigt nerresta bröllopsgäster. Klockan 18.00 var sagt, toastmastern stegade in närmare sju än vad visaren passerat sex. Fick lite hjälp med spexplaneringar av tärnan och bestman. Fick även ihop en skylt med "Nygifta" på som skulle användas vid bilfärden.
Fick inte så mycket planering nerskrivet utan det fick bli som det blev under middagen. Toastmastern fick alla fall tid att läsa igenom de telgram som kommit.
Hela sällskapet gick sedan ner och var sociala. Styrde upp lite spexplaner redan denna kväll med div manliga bröllopsgäster tillfrågades om de ville medverka. Alla ställde självklart upp!
Tog sedan med bruden hem för lite sömn inför den stundande dagen. Var lite pirrig brud som tillslut slöt ögonen och fick lite sömn.
Planeringen övergick nu till verklighet....