Dagen efter...

Så vaknade man upp med ett leende på läpparna. Lyckad dag och kväll innan som inte kunnat bli bättre. Allt som planerades gick hur bra som helst.
Mötte Fru Fornell vid frukosten, vacker även idag i röd klänning och med sin brudbukett i hand. Var glad att ögonen var öppna av sig självt så man slapp ha tandpetare för att hålla ögonlocken uppe.

Morgonen gick snabbt, var ute vid festlokalen för lite städning/undanplockning med de båda föräldraparen. Började redan här kännas vemodigt att allt nu var över. Flera månaders planering var över på en enda dag. Började nog redan här känna av tomheten utan att veta om det.

Samlade ihop allt möjligt som kunde vara värt att spara för brudparet och sen packades bilarna fulla med överbliven tårta, blommor, sprit, skräp, champagneglas och div annat som skulle med därifrån. Den otroligt fina skylten "I hjärta D" som satt över brudparet klädd i mörkröda rosor och lite grönt var lika fin som dagen innan. När bilarna var fulla så bar det av till hotellet igen. Alla hade inte hunnit iväg utan satt i receptionen och hängde. Tårtan serverades och tog sedan med bruden för att plocka iordning alla tillhörigheter som används under lördagsmorgonen.

Innan brudparet begav sig hemåt intogs en lunch bestående av Corners hambab meny med vitlöksdippen. Sååå gott!
Sen kom hej då proceduren. Här började verkligen känslorna komma ikapp. Det var otroligt jobbigt att släppa taget om bruden. Kändes som man haft henne nära sig så länge och nu skulle hon plötsligt åka hem till sin vardag och det är flera mil härifrån. Alla känslor man hade då går inte att beskriva...
Andra avsked kändes inte lika känslomässigt berörande men dock otroligt tråkiga. Att inte få träffas igen, på ett tag eller kanske aldrig mer. Fast alla styr väl över sitt eget öde och kan påverka situationer. Fanns något som attraherade, en känsla kom fram som varit borta en evghet....
Orkade inte stanna för att vinka för då hade det brustit redan där.

Väl hemma i lägenheten släppte allt. Känslorna har väl inte riktigt hängt med de snabba turerna sedan hemkomst från utlandet vilket resulterade i en mycket märklig kväll. Tårarna bara strömmade ner för kinderna och alla kändes helt tomt. Om man kan vara ensam i världen så kändes det så... Tror dock att tårarna inte bara var ensamhetstårar utan även lycka och mycket kärlek.
Det är märkligt hur man reagerar på olika situationer som man i förväg aldrig kunnat förutspå.

De dagarna som nu passerat sedan helgen har varit lite labila men det går bättre och bättre. Tur man har nära och kära runt i kring att luta sig mot.

Har hunnit med att vara i Linköping måndag och tisdag för registrering och introduktion på Magisterprogrammet med inriktning ergonomi/MTO (människan teknik organisation). Verkar vara en mycket bra kurs som kommer helt passa det framtida arbetsområdet som det strävas mot. Kommer nog inte använda titeln sjukgymnast speciellt länge till då intresset ligger inom ergonomi, möjligtvis att konsult kommer till användning med inriktning Ergonom/MTO. Känns förvånansvärt bra och väldigt rätt, får väl se hur det känns om två år när exjobbet är klart och examen finns på papper. Läser på halvfart och distans så det tar ett tag innan allt är klart.

Nu väntar marängsängen med öppna armar!

kram och puss


Den stora dagen

Vaknade kl.06.00 med bruden i sängen jämte. Hade väl sovit sådär båda två men det va inte direkt läge att ligga kvar och slappa. Åkte iväg och hämtade frisören som även kom att medverka som tärna under dagen medans bruden hoppade in i duschen.
Väl hemma igen börjades det med håruppsättning. Det ordinerades speglar, lampor, hårfön innan allt var frid och fröjd. Hade en del kvar att syra med så datorn åkte på direkt och sen var arbetet i full gång igen. Styrde med sista planeringen fram till kl.08.00 innan det var dags för nästa taxi-uppdrag, hämta andra systern och till lika solisten i kyrkan. Passade på att handla färskt bröd till frukost på hemvägen och sen intogs en brakfrukost väl hemma. Bruden hade en riktigt rolig kommentar under frukosten som vi skrattade åt så tårarna nästan kom. Alla satt nämligen och pratade om alla förberedelser och allt styr innan dagen idag då hon kläcker ur sig: -Men va ska vi göra idag liksom, ingenting typ!
Det var nog roligare än vad det låter som.....

Efter frukost följde lillebror och storasystern till bruden med ut med de sista grejerna till festen så man slapp släpa på allt till kyrkan, båtturen osv. Blev riktigt ont om tid tillslut då några saker stod på handlarlista också. Allt tar alltid mer tid när man har bråttom. Hemma igen var både brud och tärna färdiga i hår och klädsel. Enda som fattades på bruden var klänningen. Brudgummen och bestman hade kommit och mamma hade serverat rosébubbel. Tre personer hjälpte bruden på med klänningen och då kom det äntligen fram. Hela morgonen hade bruden varit coollugn men när klänningen satt på plats visade sig BRIDEZILLA!!! (skönt ändå att hon kom fram för annars hade man blivit lite orolig) Klänningen satt dåligt, ingen fick ta kort och kommandorösten började användas. Bruden ville bara iväg till fotograferingen och det va NU!! Så upp med släp och in med brud i bilen, lättare sagt än gjort. Kronan slog i taket, klänningen spände på alla möjliga håll, bruden kundet inte böja sig i midjan pga stålanordning i livet. Det var mycket styr innan en någorlunda sittposition intogs. Krisen kom när en tappad hårnål plockades upp och det visade sig vara en av grenarna i kronan. Bruden blev helt förstörd, det syntes dock inget i kronan.... Men just då var det helt fel tillfälle för nåt att gå fel. Sällskapet lämnade alla fall fyrgatan för fotografering på gränsö.

Håret sattes upp på storasyster/solisten samt på toastmadamen av henne själv i högsta person. Ingen lätt uppgift då tiden var otroligt knapp. Resultatet blev dock godkänt.
Fixade lunch och fixade det sista med bestyren kring middagen innan föräldraparen ankom och en lättare lunch intogs. Bröllopsgänget kom precis innan avresa för första gänget skulle till att ske. Det var dock ett otroligt lugn gäng som kom tillbaka. Bridezilla hade transformerats tillbaka till brud igen.

Väl vid kyrkan kändes som läget var under kontroll. Gick igenom det sista med toastmastern och avnjöt sedan en helt underbar vigsel. När dörrarna öppnades och man fick se bruden i sällskap med sin far trodde man det var en saga. En sån vacker skönhet var länge sedan ögat skådade, som en söt liten docka. Kände redan här att löftet om en tårfri vigsel var bara att glömma.
Sångerna och vigsellöftena var värst. När Fields of gold spreds i kyrkan var det helt kört. Trodde inte tårarna skulle sluta överhuvudtaget, det bara kom mer och mer....

Ut tågade herr och fru vilket inte gjorde tårskörden mindre. Gästerna stod sedan beredda utanför med halva kinas årsproduktion av ris som brudparet fick över sig vid uttågandet från kyrkan..... Brudens hår blev nog några kilo tyngre där. Efter stort kramkalas och mycket kort vallades alla gästerna ner till hamnen för att åka båt över till festlokalen. Detta var mycket uppskattat av de som vågade trotsa vädret. (kom en liten skur när alla skulle gå från kyrkan så några tog nog bil istället för att chansa).

Väl ute på gränsö var det först fotografering av samtliga gäster till gästboken innan champagne intogs och brudskålen hölls. Middagen sen är lite dimmig, inte pga högt alkoholintag utan av nervositet. Allt flöt på hur bra som helst. Schemat höll, spexen gick som på rälls, telegrammen blev upplästa och mat med dryck var underbart. Talet som planerats gick även det bra men där är det verkligen tomt. Var så nervös och skakig och fick kämpa för att hålla tårarna borta. Märkligt hur ord från hjärtat som man tränat på så många gånger innan kan betyda så mycket mer när man säger som till den det berör....

Efter middagen var det bröllopsvals och tårta med kaffe och avec innan dansen kom igång och toastmadame äntligen kunde börja släppa loss. Festen var otroligt lyckad men den gick för fort. Hann dock med många drinkar, intressanta samtal, både stry- och vanlig dans och underbart mysiga tryckare. Festen varade till två vilket medförde att några av gästerna avslutade kvällen på lokala danshaket där ännu mer mysiga tryckare ägde rum. Måste säga att det var otroooligt länge sedan en sådan dans intogs. Måste nog börja göra det mer för det var såååå mysigt, fast det kanske beror på vem man dansar med och inte själva dansen......

Hade alla fall ett rum reserverat på hotellet så transporten hem tog bara några minuter att gå vilket gjorde att man var hemma ganska skapligt men det betyder inte att kvällen var slut där.
Du fick mig att känna något.......

Somnade tillslut tryggt

Kärleken är verkligen evig vare sig om den är tillfällig eller konstant, den finns överallt

Kram puss


Planering inför bröllopet...

Dagen som planerats sedan ett halvår tillbaka har nu passerat.  Ska försöka ta allt med planering från början. Har ju inte kunnat skriva något om planer eftersom bruden och brudgummen tros läsa det som publiceras här vilket gör att allt nu kommer i efterhand.

En dag i januari kom förfrågan om att vara Toastmadame under just denna dag och svaret blev självklart ja. En stor ära att bara få frågan och självklart en stor glädje att få vara en så stor del av någon annans största dag i livet.
Började redan samma eftermiddag alla fall surfa in på diverse bröllopssidor på nätet för att få ett hum om vad som förväntas av en toastmadame. Efter typ tre timmars surfing och cirka 20 sidor utskrivna stod det klart att det här va inte en lätt uppgift. Under den kommande veckan lästes alla sidor igenom och lite lösa tankar och idér började ta form. Eftersom det var hur länge som helst kvar till själva bröllopet så kändes det inte så aktuellt att börja planera ordentligt utan pappren lades åt sidan i några månader. Rollen som toastmadame byttes här ett tag till en stöttande vän till den blivande bruden. Diskussioner kring klänningar, tårta, bordsplacering, sånger, inbjudningar mm mm togs vid allt eftersom.

Eftersom det inte bara var i rollen som toastmadam som skulle intas under kvällen utan även som brudens nära vän fanns ett tal att skriva. Någonstans runt april började planeringar kring detta. Ville inte hålla ett "traditionellt" tal utan ville ha något annorlunda men ändå något som är speciellt mellan hon och bruden. De kom som en blixt från klar himmel, MUSIK. Talet skulle ha en musikalisk inriktning då det är det bästa som både hon och bruden vet och sååååå många låtar kopplade till minnen som vi har.
Först gick planerna åt att helt skriva talet genom att plocka text rader från svenska låtar. Plockade fram över 50 låtar med svensk text och började gå igenom, strycka över, plocka ut, ringa in, dela in i fack/kategorier osv.
Eftersom det fortfarande var låååångt kvar till den stora dagen lades även talet på hyllan ett tag.

När sommaren började ta form började planerandet att ta form igen. Började nu bestämma vilka spex och lekar som kunde användas, började titta på andras tips på tidsscheman för middagen mm. Började förstå att detta tidsschema var väldigt viktigt, hade man ett bra och välplanerat schema kunde middagen inte bli annat än lyckad. Började då planera lite grovt hur middagen skulle kunnat se ut rent tidsmässigt. Det speciella med detta bröllop var att gästerna skulle transporteras till festlokalen med båt vilket betydde att det skulle ta ett tag innan alla gäster va på plats. Det här var det svårast att planera. Hur lång tid skulle man räkna med var svårt att uppskatta.

När spanien resan kom togs alla bröllopspapper och planer med, planerandet började nu på allvar. Det var nu tre och en halv vecka tills den stora dagen. Middagsschemat skrevs med nästan 5 minutersintervaller, talarlista sattes med de som förväntades tala samt de som anmält sig, skrev små, korta rim om de närmst sörjande talarna samt skrev det egna talet. Skippade nu idén att helt bygga upp talet på meningar från låttexter utan istället plocka en inledande mening på varje stycke i talet som fick stå som rubrik för det som komma skulle. Talet inriktade sig både till brud och brudgumm men lite mer känslomässigt berörande för bruden kanske än för brudgummen. Fick dock lämna lite luckor i talet då information behövdes från gamla dagböcker.

Vid hemkomst från Spanien onsdagnatt 15/8 ringde bruden som satt ute på yttertrappan hos svärföräldrarna och saknade sin brudgum som var ute på partaj med grabbarna. Ankom till Västervik kring 00.30 och mötte då upp bruden och planeringarna började trots den sena timman. Fick se krona, örhängen, häften till middag och kyrka samt rispåsarna. Det jobb som det blivande brudparet lagt ner på de otroligt fina häftena och dess innehåll kan nog ingen annan förstå. Hoppas verkligen att alla som var närvarande i kyrkan och på festen sparar dessa häften i alla evighet för det är de värda.
Runt två tiden avslutades planeringen med att styra upp planerings-"schema" för kommande dagar och sen väntade sängen med öppna armar.

Torsdag morgon spenderades framför datorn. Skrev in tidsschemat för middag på laptoppen så att det blev läsbart. Tog sedan en vända på stadens gator och torg för att inhandla viktiga saker inför bröllopet. Allt ifrån papper till spexgrejer. Eftermiddagen var avsedd för brudparet. Åkte ut till festlokalen för att duka och fixa i ordning. Det var dock dukat och klart vid ankomst vilket sparade mycket tid som kunde läggas på annat som inte hunnits med. Hjälpte sedan bruden att få alla häften och namnskyltar på sin plats medan brudgummen med föräldrar åkte och hämtade all alkohol och div annat som behövdes till festen. Dukningen blev super bra och färgerna rött och grönt var perfekt till det träklädda stallet. Dock var stolarna knallblå kontorsstolar vilket kanske inte va optimalt men det gick inte att ändra på.

Resterande eftermiddagskävllen träffades brudgumm, brud och det tilltänkta toastmasterparet. Försökte då strukturera upp och samköra olika tider, information samt önskemål från brudparet som toastmasterparet skulle uppfylla. Det märktes ganska tydligt att toastmadamen hade tagit på sig bra mycket mer ansvar jämfört med toastmastern. Det fanns även stora olikheter mellan de båda toastmastrarna som just då kändes som en katastrof och att bröllopsmiddagen inte alls skulle bli någon rolig historia. Det va skönt att efter planeringen åka hem till eget bo och smälta de negativa intrycken som precis uppkommit och spy lite galla över mamma. Kunde ju inte visa den sidan för brud el brudgumm vilket dock var väldigt svårt. Kvällen och natten här blev mycket lång. Skrev dels helt klart talet men sen blev det mycket tid lagt kring de stödpapper som skrivits ut månader innan samt middagsschemat. Ingenting fick missas eller glömmas. Förstod ju nu att detta var det enda schemat som fanns, toastmastern hade inte planerat något som man kunde ha att jämföra med. Somnade nog kring halv fyra efter att hundra tankar hade snurrat runt i huvudet....

Fredag skulle allt som var kvar fixas. Drinkbiljetter, barmeny, instruktioner till barmästarinnorna, inhandla lunch som skulle serveras på lördagen till brudpar, tärna/bestman, föräldrarparen samt brudens syster och toastmadamen, gå igenom middagsschemat en sista gång och skriva ut detta och åka ut till festlokalens kök med serveringspersonal för att gå igenom det och se om det var en chans att det skulle kunna hålla. Väl ute sent på eftermiddagen var det full planering för en bröllopsmottagning samma kväll vilket gjorde att ingen hade direkt tid att ta en längre tid på schemat så nu var det bara att hålla tummarna. Hade hämtat brudklänningen innan detta och även mormor som skulle hjälpa till att stryka detta mästerverk. Har aldrig strukit en bröllopsklänning tidigare men mormor som först var lite skeptisk till den tilldelade uppgiften hade inge problem att efter ett tag stryka på klänningens rätsida utan något skydd mellan. Stod själv på en stol och höll klänningen upp i taket så att mormor kunde använda strykbordet, var hur nervös som helst under tiden men mormor lugnade och hade koll på läget.
En sjukt snabb dusch innan det var dags att möta upp toastmaster på hotellet för en sista planering samt inta en lättare förtäring med några tidigt nerresta bröllopsgäster. Klockan 18.00 var sagt, toastmastern stegade in närmare sju än vad visaren passerat sex. Fick lite hjälp med spexplaneringar av tärnan och bestman. Fick även ihop en skylt med "Nygifta" på som skulle användas vid bilfärden.
Fick inte så mycket planering nerskrivet utan det fick bli som det blev under middagen. Toastmastern fick alla fall tid att läsa igenom de telgram som kommit.
Hela sällskapet gick sedan ner och var sociala. Styrde upp lite spexplaner redan denna kväll med div manliga bröllopsgäster tillfrågades om de ville medverka. Alla ställde självklart upp!
Tog sedan med bruden hem för lite sömn inför den stundande dagen. Var lite pirrig brud som tillslut slöt ögonen och fick lite sömn.

Planeringen övergick nu till verklighet....


Spanien...

Får väl börja med den underbara semestern i spanien. Var i Marbella i 3veckor tillsammans med kollegan och det var helt underbart. Sol, bad och lugn.
Det var super varmt varje dag men kroppen vänjer sig konstigt nog snabbt. När man väl kom hem kändes det som vinter redan kommit.
Var på en minitripp till Gibraltar en dag vilket var sjukt britiskt. Det enda som saknades var vänstertrafiken, de körde alltså på höger sida!

Sista dagarna trädde fem galna Holländare in i livet i spanien. De följande dagarna var sjukt roliga och summerande helt crazy!

Trots att det knappt gått en vecka sedan hemkomst så känns det som en evighet. Har hänt så mycket större de senaste dagarna så jag tror att de få raderna ovan får summera resan så kanske det återkommer mer detaljer senare.

Det kommer komma in lite kort hör och häpna men det kommer senare!

Kramisar

RSS 2.0